Låter rubriken tala för sig själv för idag var en helt fantastisk dag. Vi alla går med leenden på våra läppar och njuter till hundra procent! Inte nog med att vi kunnat gå utan jacka idag för att det var otroligt varmt och skönt! (tyvärr blir det ju lite kyligare mellan alla skyskrapor så då fick vi ha jackor... ojoj stackars oss! haha!)
Dagen började med en lång bussfärd för min och Fridas del från Manhattan, och vidare mot New Jersey och ett center för personer med afasi. Bussresan var ett äventyr i sig, eftersom de flesta resenärer instruerade chauffören att köra dem mer eller mindre till dörren dit de skulle av, så jag och Frida visste inte vart vi var, vart vi skulle av eftersom det inte stod vad stoppen hette. Men vi kom fram efter en ganska trevlig promenix. Vi är imponerade av oss själva att vi faktiskt har hittat fram och kommit i tid till alla ställen, hittills!
Väl framme vid centret mötte vi upp Lavinia och Linnea som fått skjuts (Lyxigt!). Inne på centret fick vi träffa en mycket trevlig logoped som berättade att centret finansierades av donationer och det kostade en viss summa per termin att som patient få komma dit. På stället fanns också en liten butik där de sålde smycken och kort som sedan var med och finansierade stipendier. Dessa stipendier kunde personer med afasi söka som ville komma till centret men som ej hade råd. Mycket bra tycker vi! Patienterna på detta ställe var inte under någon behandling utan det handlar mer om att träffas och umgås och träna på olika saker för att man själv vill det.
Dagen bestod av tre lektioner för såväl oss som patienterna. Jag och Lavinia hade kommunikationsstrategier som första lektion där vi mest förde olika samtal. Frida och Linnea hade en lektion där vissa personer med afasi fick berätta om deras liv och hur de ville bli bemötta vid sjukhusvistelse. Just det här med att bli bemött rätt på ett sjukhus är tydligen ett stort problem för dessa personer. Vid Fridas och Linneas lektion närvarade fyra läkarstudenter. Personerna med afasi uppmanade dessa läkarstudenter till att ge dem lite extra tid när de pratar med dem och att läkarna ska titta på patienterna och inte på deras anhöriga när det handlar om dem. Bara för att de är lite långsammare och har fått en stroke betyder inte det att dem är dumma i huvudet. Vi logopeder fick dock mycket beröm av patienterna då de anser att vi är de enda som verkligen lyssnar och förstår patienterna, så KLAPP PÅ AXELN TILL VÄRLDENS BÄSTA YRKE!
Sedan var det dags för andra lektionen som för Frida och Linnea var musik, vilket de tyckte var roligt och givande. Det var en persons tur att spela upp musik som denne tyckte väldigt bra om. Dock var det nästan endast Frida som gillade hans musiksmak så de blev riktigt bra kompisar. För mig och Lavinia var det cooking class så vi fick titta på och smaka på ett fantastiskt bakverk! Eftersom bakningen inte tog så lång tid så blev det även fyra rundor UNO vilket ledde till ett halvt världskrig mellan mig och en av gubbarna. Men eftersom att jag vann en gång och han ingen gång så fick han personligen servera mig kakan när den var färdig. (Tänk att jag inte ens kan låtsas vara dålig eller förlora mot människor jag aldrig kommer träffa igen) Men vi skrattade mycket och det var himla roligt att få spela UNO med dessa personer!
Sista lektionen för oss alla gemensamt handlade om att en grupp skulle skapa en sketch om något. Det blev att de skulle spela in ett avsnitt av Hells' kitchen och en om en baseball match när Yankees vinner mot Mets. Mycket skratt där också då de alla jobbar så otroligt bra och hjälper varandra att kommunicera när vissa inte får fram ett ord.
När vi skulle åka därifrån var det både kramar och pussar på händerna från deltagarna på stället. Vi hade gärna haft alla dessa fyra veckor på just detta ställe. Det gav oss hopp om livet och en otrolig lycka i hjärtat. Detta var den absolut bästa dagen på länge och det var därför med tunga steg vi gick ut genom dörren när vi möttes av vårvädret och vi var lika varma inuti kroppen som utanpå!
Vi kan verkligen göra en skillnad i vårt yrke och det är fantastiskt att få både se och känna det. Fy vilken bra dag detta var alltså. Kan inte riktigt släppa det. Idag är jag tacksam för alla fantastiska människor vi får träffa och dela dessa stunder med.
Dagen avslutades med en runda vid Times Square.
Tack för idag! / Mimmi
2 kommentarer
Johanna
12 Mar 2015 08:42
Det låter ju verkligen helt fantastiskt!!! 😄 så kul att de jobbar på så många olika, spännande sätt! 😊 saknar er!! 😘
stinis
12 Mar 2015 11:39
Heja oss (snart) logopeder!! Och heja dig för att du skriver så underhållande!
Kommentera